Västernäs permakulturgård

Småskalig gård med bostadshus och lada

På ön Mjörn finns gården Västernäs som uppfördes av arkitekten och dennes familj i egen regi. Boningshus och ekonomibyggnad har gestaltats med fri utgångspunkt i lokal byggnadstradition. Fasaden är inspirerad av 1920-talets återhållna saklighet där ett fåtal upprepade detaljelement skapar ett lugn. Regelbundet placerade spröjsade fönster indelade i tre lufter. Utöver bostadshuset uppfördes även en kompakt ekonomibyggnad i två plan till stöd för gårdens verksamhet.

Genomgående röda trådar i bygget av gården Västernäs har varit respekt, omsorg och frihet. Respekt för landskapet och omgivningen – ambitionen har varit att åstadkomma hus som smälter in i landskapet och kan upplevas som att de alltid har funnits på den här platsen. Omsorg om detaljer och materialval, genomtänkta lösningar, en välbearbetad planlösning. Frihet i form av att göra så att det blir bra hellre än perfekt, att inte vara bunden av en viss stil, att leka och experimentera.

Bygget har tagit tid och vuxit fram stegvis. Utformningen av hus och trädgård mognade fram mellan 2013 och 2018. Ett tidigt vägval var ställningstagandet från familjen att driva gården som ett småskaligt trädgårdsbruk med bas i permakulturens principer. Detta har medfört krav på att använda platsens klimatmässiga och geologiska förtusättningar som utgångspunkt för odlingen och trädgårdens utformning, att ta bort så lite som möjligt och tillföra så lite material som möjligt.

Samma tänkande genomsyrade utformningen av byggnaderna, som förhåller sig till historiska bebyggelsetraditioner med hänsyn till volym och proportioner, snickeridetaljer som foder, krönlister, läktprofiler, panel, färgsättning, placering i terrängen och materialval.

Med stor hjälp från vänner och familj förvandlades först gårdens befintliga vedbod till ett litet bostadshus på 30 kvm. Under 2014-2015 byggdes därefter den nya ladan, som baserades på ett omfattande inslag av återbruk.

2015 påbörjades bygget av stora huset. Medan ladan i hög grad fick sin form av återbrukets tillfälligheter så präglas bostadshuset av materialval av hög kvalitet och en omsorg om karaktärsgivande detaljer, proportioner och helheten.

Ytterfasaden är klädd med bottenbrädor av kilsågad granpanel och breda hattläckt i en specialframtagen profil. Panelen avslutas nedertil med en rejäl solbänk. Huset är placerat direkt på berg, med en grund i form av en formgjuten betongmur som tar upp terrängens nivåskillnader.

Fönstren består av tvåglas kopplade bågar i trä, tillverkade av Allmogefönster, placerade långt ut i fasadlivet. En ofrånkomlig konsekvens av de välisolerade väggarna i ett välisolerat hus är att det skapas djupa fönstersmygar. För att undvika att fönstren upplevs som gluggar i väggen har smygarna vinklats, ett enkelt grepp som bidrar till att reflektera in mer ljus och kraftigt bredda den upplevda fönsteröppningen.

På den södra gaveln bryts illusionen av ett äldre hus tillfälligtvis av ett högt vertikalt fönsterparti (Velfac) som sträcker sig över båda våningsplanen. Det stora fönstret ger vistelserummen en annan typ av kontakt med landskapet, havet och himlen än vad de spröjsade fönstren gör och har blivit en uppskattad kvalitet i bostaden.

Färgsättningen består av traditionell falu ljusröd slamfärg som används genomgående på ytterpanel, knutbrädor och vindskivorna i kärnfuru. Fönstren har fått guldockra bågar och pärlgrå foder utvändigt och en bruten umbragrå färg invändigt. Utvändiga och invändiga snickerier är allihop strukna med linoljefärg. Utvändigt krävdes fyra strykningar på utsatta snickerier med tanke på läget vid kusten. Alla invändiga ytor har målats med äggoljetempera i olika jordiga och ljusa kulörer, undertak är målade med matt vit kaseinfärg från Färgbygge.

Lera från platsen grävdes upp i samband med bygget av reningsverket och kom sedan till användning då innerväggarna i matrum och badrum lerklinades. Som armering i lerväggarna användes halm, hampafibrer, linull och familjens eget hår. Även lerväggarna har därefter strukits med äggoljetempera i två strykningar. Äggoljetemperan innehåller linolja och behandlingen ger en utmärkt försegling av väggen som förhindrar att sanden i leran smular sig. Lera är ett mycket mångformigt material som ger möjligheten att hitat på detaljer som de små figurer som nu tittar ut i hörnen och undrar vad som pågår.

Vid byggnationen eftersträvades återbruk. Detta kan vara en klok strategi både utifrån ett miljöperspektiv (den som bygger ett nytt hus har en stor klimatskuld att betala!) och ur ett ekonomiskt perspektiv. Men i detta fallet handlade det även om att använda återbruket för att uppnå den eftersträvade känslan av ett hus som “alltid” funnits på platsen – då krävs material med historia och synligt slitage. Den centrala murstocken i köket är uppbyggd av murtegel som hämtades ur rivningsmassorna från ett tidigare hus. Innerdörrar och ytterdörrar kommer från Hus Till Hus och det kommunala Återbruket i Göteborg.

Ladans tak täcktes med pannplåt från Ekonomistål. Bostadshusets tak är täckt med 100-årigt enkupigt handslaget lertegel som plockats ned och återbrukats från flera andra byggnader på Tjörn.

Strävan har varit efter vänliga material och former, med jordnära och vardagliga kvalitéer. Vad det innebär i praktiken är material som kan innehålla och samla på sig historia och få/anta en levande karaktär. Material som förändras över tiden och då kan åldras vackert, som hämtas från jord och natur i Sverige och Bohuslän. Till innerväggar och golv på ovanplan användes spontad hyvlad panel och massiva golvplank i furu. På nederplan lades istället breda kilsågade granplank med i matrum och sovrum, som sköts genom att såpskuras. Öländsk kalksten användes i hall och korridor. Bokhyllor och skåp är platsbyggda.

Det stora köket har utformats som samlingspunkten i huset med ett brett öppet plankgolv som kan användas för många olika aktiviteter i vardag och fest, ett golv där man kan leka med leog på en del, dansa fram över en annan del och baka och laga middag samtidigt på den långa köksbänken.

Boningshusets väggsektion är totalt 410 mm, varav 310 mm isolertjocklek. Isoleringen utgörs av består av cellulosafiber i lösull samt en utvändig 40 mm träfiberskiva (steico). Stommen är en korsreglad regelstomme.

I planlösningen har vi eftersträvat väldefinierade rum och en blandning mellan avskiljdhet och öppenhet. Rundgångsmöjligheter har skapats och långa siktlinjer har varit en bärande idé.

I bygget av Västernäs har en hel familj, samt vänner och släktingar varit involverade i flera år. Det har varit en lång men givande resa att forma en miljö tillsammans från grunden, som skänkt en känsla av att vilja vårda platsen långsiktigt för kommande generationer och att skapa något vackert tillsammans. Denna platsen tillhör inte oss, vi tillhör platsen.