Platsutveckling och ekobyplanering i Hjärtum

Lokal utveckling i Lilla Edets kommun

Under vintern och våren 2019 drev vi en lokal samhällplaneringsprocess i Hjärtum, Västra Götaland, tillsammans med Lilla Edets kommun och lokala organisationen KUL i Hjärtum.

Processen i Hjärtum är ett exempel på hur god samhällsplanering på mindre orter handlar om att kombinera och balansera tre viktiga komponenter:

• Dels en lokal kunskap om bygdens resurser
• Dels en lokal kunskap om bygdens behov
• Dels en nyfikenhet och en öppenhet för utveckling och förändring.

Genom den här kombinationen kan en medborgardriven planering förenas respekt för det som finns med fokus på det som behövs och öppenhet för det som kan åstadkommas.

Bra samhällsbyggande blir sällan resultatet när ett byggföretag eller annan aktör ovanifrån dyker ner med ett färdigt koncept till en exploatering som genomförs utan hänsyn till vad en plats faktiskt behöver. Att tvinga platser och samhälle att anpassa sig efter byggandets behov, istället för tvärtom, blir aldrig bra.

BRA samhällsutveckling sker genom att människor kommer samman på det lokala planet och säger: ”Här behöver något hända, vad kan vi göra för att göra vår plats ännu bättre?”

Tyvärr är det ovanligt att planering sker på det viset. Det krävs något extra för att få det hända. När vi kom in i processen i Hjärtum hade gruppen redan tidigare vaskat fram ett förslag om att bygga en ekoby i orten. Frågan för oss att leda gruppen vidare genom blev därför att tillsammans göra en precisering: vilken sorts ekoby handlar det om, var ska den ligga och hur ska den se ut?

Arbetet började i den grundläggande änden med att fråga: vad är det vi menar med ekoby här? Vad är viktigt?

Vi identifierade då ett antal kärnvärden:

• En blandning av hus och boendetyper – så att det passar olika åldrar och familjesituationer. Små bostäder i markplan som passar till ensamstående gamla, billiga bostäder för unga som just flyttat hemifrån och större lägenheter och hus för barnfamiljer, då kan flera generationer leva tillsammans och platsen och livet blir både tryggare och mer spännande för alla.
• Hållbar energiförsörjning – detta är viktigt för allt som byggs idag. Husen måste vara energieffektiva men de ska även producera el och värme lokalt
• Det handlar om att göra extra bra MATERIALVAL vid konstruktion. Det innebär exempelvis konstruktioner utan några inbyggda gifter och med så mycket trämaterial som möjligt.
• Det handlar om KRETSLOPPSBASERADE OCH LOKALA AVLOPP – eftersom vårt avloppsvatten är en resurs som vi kan ta vara på, fullt av kväve och fosfor som växter behöver och naturligtvis även fullt av vatten som kan användas i flera steg innan det släpps vidare.
• Det handlar om att ge bra plats för ODLING OCH MATPRODUKTION i området. Odling är både en del av en lokal matförsörjning och bidra till ekonomin och något som kan bidra till stärkt hållbarhet, biologisk mångfald och trivsel. Så odlingsmöjligheter är väldigt centrala.
• Det handlar om MÖTESPLATSER och funktioner som bidrar till den SOCIALA SAMVARON. I detta ingår platser för kultur och mat. Om dessa funktioner ska komma på plats kan de inte hängas på i efterhand, de måste placeras i mitten från början.
• Det handlar om Lösningar för HÅLLBARA TRANSPORTER och resor. Det är något som delvis sitter i mjukvaran, exempelvis lösningar för samåkning och samordning av inköp, men även sådant som närhet till kollektivtrafik, plats för bilpool och elcyklar, laddstationer och möjlighet att få matleveranser till ett kylrum.
• Det handlar sist men inte minst om RUMMET MELLAN HUSEN. Det som så ofta tappas bort och behandlas väldigt styvmoderligt i nya villaområden. Det är egentligen i det rummet som byn blir till – om det finns platser mellan husen där man vill vistas och kan vistas – då finns det förutsättningar för att uppleva trivsel och därmed både knyta band till varandra och ta hand om platsen på lång sikt.

Förslagen

Vi inventerade tre platser där en ekoby skulle kunna placeras. Vi skissade tillsammans på alla tre platserna men fokuserade i slutändan på två av dem. I båda fallen är det områden som bildar en naturlig fortsättning på den befintliga bebyggelsen. Det innebär både att de funktioner som placeras i de föreslagna områdena kan bidra till dagens Hjärtum och att funktionerna faktiskt kan fungera vilket de har svårare att göra om ekobyn hamnar som ett eget område avskilt från resten av samhället.